Göran Lind
Rättsföljden vid jämkning enligt ÄktB 12:1 1 Inledning Genom införandet av Äktenskapsbalken (1987:230) vidgades möjligheterna i svensk rätt att genom jämkning avvika från huvudregeln om likadelning vid bodelning mellan makar.Enligt ÄktB 12:1 blev det sålunda möjligt att vid bodelning under bestående äktenskap och vid äktenskapsskillnad frångå de ordinära bodelningsreglerna om en tillämpning därav skulle framstå som oskälig med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.En flora av liknande s.k.skevdelnings-eller jämkningsregler har under de senaste 40 åren vuxit fram i de nordiska länderna.Ett yttre karaktäristikon för denna typ av skönsregler är att de innehåller adjektiviska uttryck som exempelvis "oskälig" eller "åpenbart urimelig", vilka uppställs som rekvisit för rättsreglernas tillämpning och vilka lämnar utrymme för skönsmässiga bedömningar som rymmer det eviga dilemmat mellan å ena sidan en förmåga att i enskilda fall åstadkomma materiell rättvisa och å andra sidan en oförmåga att skapa förutsebarhet och rättssäkerhet.Det är inte ägnat att förvåna att den obestämdhet som präglar dessa skönsregler har skapat tolknings-och tillämpningsproblem i vidare mening, vilka hänför sig till såväl reglernas rättsfaktumsida som deras rättsföljdssida. 1 161 1 Jfr NJA 1998 s. 467, vari tingsrätten och hovrätten hade olika uppfattningar om hur jämkning enligt ÄktB 12:1 skulle ske och vari det i HD förekom tre olika meningar i frågan.2 Se Anders Agell, Nordisk äktenskapsrätt.En jämförande undersökning av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av harmoniseringsmöjligheter och reformbehov, 2003; Peter Lødrup, Nordisk arverett.En rettssammenlignende studie av dansk, findsk, islandsk, norsk og svensk rett med drøftelser av harmoniseringsmuligheter og reformbehov, 2003; Äktenskapsrätten och successionsrätten i de fem nordiska länderna.Om möjligheterna och nyttan av lagharmonisering.En sammanfattande rapport, Nordiska rådet, maj 2002.3 NOU 1987:30, Innstilling til ny ekteskapslov del II, s. 45; Carl Jacob Arnholm, Privatret IV, 1969, s. 162.Jämkning efter kortvariga äktenskap var före införandet av den nya Ekteskapsloven 1991 den viktigaste grunden för skevdelning, se Ot. prp.