Europarätten och skatterätt

Europarätten och skatterätt 1 Inledning Europarättens inflytande på juridisk forskning och utbildning är ett mycket spännande tema.Det har på skatterättens område i olika hänseenden varit fråga om ett betydande inflytande.Jag har kunnat följa det under en stor del av min akademiskt verksamma tid.I början av 1990-talet var jag universitetslektor vid Juridiska fakulteten i Uppsala, när ansökan om medlemskap lämnades in.Vid tidpunkten för folkomröstningen och inträdet hade jag tillträtt en professur vid Umeå Universitet.Under min tid vid Handelshögskolan i Stockholm 1996-2008 skedde en stor del av den utveckling som temat avser.Min akademiska bana har starkt präglats av denna utveckling.Jag kommer att ha ett lite bredare anslag på temat, präglat av mina personliga erfarenheter på området.Bidraget kan möjligen närmast betraktas som kåserande med anekdotiska inslag.En allmän bakgrund kan vara den utredning som de juridiska fakulteterna vid de tre universiteten i Lund, Stockholm och Uppsala gjorde 1991-1992 på uppdrag av regeringen för att analysera vilka krav och förutsättningar som kunde komma att gälla för svensk juridisk vetenskap i händelse av ett svenskt medlemskap.Utredningen resulterade i betänkandet Europagemenskap och rättsvetenskap. 1 Det skatterättsliga inslaget skrevs av dekanen vid Stockholmsfakulteten, professor Gustaf Lindencrona.Han kunde bland annat konstatera att mycket hade uträttats av EG på den indirekta beskattningens område, men att vad gällde inkomstbeskattningen hade "påfallande litet gjorts". 2 I hans beskrivning av effekterna för svenskt