”Det juridiska området är det för kvinnan minst lämpliga, och det sista som hon kommer att beträda” – Kvinnliga pionjärer inom juridiken i Sverige

Elsa Trolle Önnerfors "Det juridiska området är det för kvinnan minst lämpliga, och det sista som hon kommer att beträda" 1 -Kvinnliga pionjärer inom juridiken i Sverige Under de senaste åren har det faktum att de kvinnliga juriststudenterna idag är i majoritet på juristprogrammen vid de svenska universiteten uppmärksammats på flera håll, inte minst i media.Aktuell statistik visar dessutom att det idag finns en kvinnlig majoritet inom många juristyrken, exempelvis domare, åklagare, biträdande jurister på advokatbyråer och doktorander inom juridik vid universiteten. 2 Hur blev det så här?För bara drygt hundra år sedan fanns det inga kvinnliga jurister alls i Sverige.Ja, det fanns knappt några universitetsutbildade kvinnor överhuvudtaget, och en högre utbildning var länge långt ifrån en självklarhet för kvinnor.I de flesta europeiska länder fick kvinnor rätt att avlägga juridisk examen vid universiteten först kring sekelskiftet 1900.För svenskt vidkommande infördes rätten att avlägga juridisk examen i slutet av 1800-talet, men det skulle dröja många år innan de kvinnliga juristerna växte i antal.En förklaring till varför de kvinnliga juristernas inträde på den rättsliga arenan dröjde fanns i det faktum att kvinnor i rättsligt hänseende länge inte var jämställda med männen.Åren 1850-1920 brukar kallas för emancipationsepoken, och under den här perioden genomfördes flera reformer i liberalismens anda som ledde till 1 Tidskrift för hemmet 1881:1, s. 25.