Klara Rydström, Kristina Johansson
Tidigare forskning har visat att relationen mellan klimatomställning och gruvdrift inte är så entydig som gruvindustrins marknadsföring ofta gör gällande. I den ryms historiskt förankrade konflikter om ekologiska värden och kolonialism. Den här artikeln riktar fokus mot gruvindustrins ledare. Med stöd av ett diskursteoretiskt angreppssätt analyseras 16 semistrukturerade intervjuer med högt uppsatta ledare inom områden såsom ekonomi, teknik och hållbarhet. Analysen visar hur ”klimatomställning” fylls med mening genom artikulationer som positionerar gruvdrift både som en möjliggörare av en hållbar framtid och som beroende av ett minskat klimatavtryck. Resultaten synliggör spänningar mellan ekonomiska, tekniska och sociala villkor. Artikeln framhåller att klimatomställningen bör förstås som en social och politisk process – kunskap som är avgörande i strävan efter en rättvis omställning.